”Du människobarn, tala till dina landsmän och säg till dem: När jag låter svärdet drabba ett land och folket i det landet utser en man bland sig och gör honom till sin väktare, och han ser svärdet komma över landet och blåser i hornet och varnar folket, men den som får höra ljudet från hornet ändå inte låter varna sig, utan svärdet kommer och tar bort honom, då kommer hans blod över hans eget huvud. Han hörde ljudet från hornet men lät inte varna sig. Därför kommer hans blod över honom själv. Om han hade låtit varna sig, hade han räddat sitt liv.
Men om väktaren ser svärdet komma och inte blåser i hornet för att varna folket, och svärdet kommer och tar bort någon bland dem, då dör denne genom sin egen missgärning, men hans blod skall jag utkräva av väktarens hand.”
(Hesekiel 33:2-6)
Vi står inför en tid av fortsatta lögner, förvirring och motsättningar. Det finns endast två vägval, antingen är vi med eller emot Kristus – inget val är också ett val. Den ena vägen leder oss till himmelsk evighet, den andra gör det inte (Matteusevangeliet 7:13-14).
Väljer vi att ta emot tecknet så är vi inte längre mottagliga för Guds heliga ande – Guds sigill – och kan då heller inte få evigt liv med Gud som vill vara ett med oss genom att ta boning i oss (1 Korintierbrevet 3:16, 6:19-20, Johannesevangeliet 14:17).
”Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”
(Johannesevangeliet 3:36)
Det är viktigt att betona att den som väljer att ta emot tecknet måste göra det både i handling, fria vilja och förståelse. Men om din egen förståelse är bristfällig så är även risken stor att du bedrar dig själv (Galaterbrevet 6:7). Låt därför ”ingen bedra er och förstöra er tro med sina tomma vishetsläror, som bygger på mänskliga traditioner och inte kommer från Kristus utan från den här världens onda makter.” (Kolosserbrevet 2:8).
Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus (Efesierbrevet 1:18) och att när nu vänder oss till Herren så ska slöjan tas bort (2 Kor 3:16) och då ”öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna.” (Lukasevangeliet 24:45). Och att vi nu med nya ögon – Kristi ögon – Kristi sinnelag – omvänder oss, så att vi kan förstå med våra hjärtan och kan bli helade (Johannesevangeliet 12:40).
Med det sagt så ställer sig många nog frågande om det beslut som många gjorde och i vissa fall kände sig tvingade till, att låta sig injiceras med en främmande substans som togs fram på några månader och som utropades som ”säker och effektiv” verkligen var frivilligt. En substans som marknadsfördes av politiker och media runt om i världen och som det togs fram vaccinpass till för att kontrollera vår efterlevnad. Ett vaccin som många genom arbetsgivare, kollegor, vänner och även de närmsta inom sin egen familjens påtryckningar kände sig tvingade att ta. Var det tvång eller var det fri vilja?
Jag vill hävda att det var fri vilja, för du valde att förlita dig på människor i stället för Gud (Psaltaren 146:3).
Vi är nog många som under åren 2020–2022 upplevde att ”eftersom laglösheten tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta (Matteusevangeliet 24:12). Om vi går till Matteusevangeliet 10 så varnas vi om just detta och har troligtvis upplevt en födslovärk för den kommande förföljelse snart kommer riskera att drabba församlingen.
”En bror skall utlämna sin bror till att dödas och en far sitt barn, och barn skall sätta sig upp mot sina föräldrar och döda dem. Och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst. Och när man förföljer er i en stad, så fly till en annan. Amen säger jag er: Ni hinner inte igenom Israels städer, förrän Människosonen kommer.”
(Matteusevangeliet 10:21-23)
Men hoppet kvarstår eftersom ”den som håller ut intill slutet skall bli frälst” (Matteusevangeliet 10:22).
Guda utgjuta sin Ande över allt kött
Om vi går tillbaka till det som vi i tidigare artikeldel bevittnat i 1 Moseboken 6:12, att det under Noas dagar var så korrumperat att ”allt kött hade fördärvats” och summerar detta med vad Jesus själv säger, ”ty som det var i Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst.” (Matteusevangeliet 24:37) samt lägger ihop det med det apostoliska budskapet i Apostlagärningarna där Gud genom Paulus säger att:
”Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött.”
(Apostlagärningarna 2:17)
Det är viktigt för tydlighetens skull att betona att i den grekiska grundtexten, faktiskt bekräftar även att det står, πᾶσαν σάρκα – ”allt kött”, alla människor, utan åtskillnad och jag tror att det är viktigt att förstå varför Paulus här väljer att vara tydlig med att betona att det är ett tilltal direkt från Gud. Att Gud här väljer att betona just orden ”allt kött” och inte människa tror jag är mycket betydelsefullt när vi ser till händelseförloppet 1 Moseboken 6. Vad Gud här säger är att han kompromisslöst och i kraft kommer utgjuta och hälla sin ande över allt kött, alla människor, oavsett vilka val som man hitintills gjort.
”Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.”
(Apostlagärningarna 17:21)
Bibeln beskriver tydligt att varje människa kommer att behöva göra ett aktivt val. Men inget val är också ett val – låt ditt ja vara ja, ja och ditt nej, vara nej, nej – allt annat kommer från den onde (Matteusevangeliet 5:37). Valet måste göras som del i en aktiv handling som både sker på både insidan, där tecknet i pannan är för sinne och ande (Romarbrevet 12:2, 2 Korintierbrevet 10:5, Efesierbrevet 6:12) och i tillbedjan och gärning som är det yttre för handen (Romarbrevet 1:29-31, Jakobsbrevet 2:17, Galaterbrevet 5:19-23).
Men om vi redan nu börjar smutsa ner vårt eget sinne, och det medvetet, genom att bedra oss själva, så är risken desto större att vi även bedrövar Guds heliga Ande, som vi har fått som ett sigill för förlossningens dag (Efesierbrevet 4:30).
”Men ni lever inte i köttet utan i Anden, om nu Anden från Gud bor i er. Men om någon inte har Kristi Ande tillhör han inte honom.”
(Romarbrevet 8:9)
”Liksom en kropp utan livsande är död, så är tron utan gärningar död.”
(Jakobs brev 2:26)
Vi måste våga förlita oss på Gud
Med denna nya kunskap så är det inte menat att spä på rädsla, tvärt emot vill jag snarare uppmana var och en som läst denna text att omvända sig, genom att fly till och sätta sin tro till Herren. Ty om Adam som var den första Adam genom Eva tog in synden i världen, så var Jesus den siste Adam, han som fullbordade allt och som vi fått ett erbjudande om att lägga vår tro till (Apostlagärningarna 17:31). Han gav oss löftet om en hjälpare – Kristi Ande – en Ande som ger liv och som är en handpenning på vårt arv – en förlossningens Ande som även är sigillet på vår frälsning (1 Korintierbrevet 1:22, Efesierbrevet 1:13-14, Uppenbarelseboken 7:1–8, 14:1–5).
”Genom honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren. I honom blir också ni uppbyggda till en Guds boning genom Anden.”
(Efesierbrevet 2:21:22)
”Vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den heliga anden, som ni har inom er och som ni har fått från Gud? Ni tillhör inte er själva. Ni har blivit köpta och priset är betalt. Så förhärliga då Gud i er kropp!”
(1 Korintierbrevet 6:19-20)
Tecknet, 666, har ännu inte presenterats och uppenbarats i sin fulla verksamma kraft – utan endast en förnimmelse. För om det vore så att det var slutet, så är även skriften tydlig att detta förgängliga liv skulle vara är över för de troende (Matteusevangeliet 24:9–10, Uppenbarelseboken 13:7, 2 Timoteusbrevet 3:12). Men eftersom ”vi vet att hela skapelsen ännu samfällt suckar och våndas. Och inte bara den, utan också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt, också vi suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning. Ty i hoppet är vi frälsta, men ett hopp som man ser uppfyllt är inte längre något hopp. Vem hoppas på något som han redan ser” (Romarbrevet 8:22-25).
Oavsett alla villfarelser som nu har skett och som kommer att fortsätta att ske i en allt ökad takt, för att om möjligt bedra även de utvalda (Matteusevangeliet 24:24) finns det ännu tid för omvändelse. Men det är viktigt att vi med den nya kunskap som vi nu besitter vänder om redan idag, för även idag är frälsningens dag (Jesaja 49:8).
Vi ska inte låta något, förutom Gud som den enda Herren, ha makten över våra liv, för ”allt är tillåtet för mig, men allt är inte nyttigt, allt är tillåtet för mig, men jag skall inte låta något makten över mig” (1 Korintierbrevet 6:12). Med detta måste vi också sluta ursäkta oss med ord tagna ur sin kontext så som, ”om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem” (Markusevangeliet 16:18) eftersom ”kroppen är inte till för otukt utan för Herren, och Herren för kroppen” (1 Korintierbrevet 6:13).
Gud har överseende med okunskap, men vi har alla med denna nya kunskap var för sig ett eget ansvar och nu befaller oss faktiskt Gud, som länge haft överseende med okunskapens tider, alla människor överallt att omvända sig (Apostlagärningarna 17:30). Jag tror verkligen att Gud om han vill kan läka allt och det vill han för de som tror, för ”om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det”, säger Herren (Johannesevangeliet 14:14).
”Lova Herren, min själ, och glöm inte alla hans välgärningar, han som förlåter dig alla dina synder och botar alla dina sjukdomar, han som återlöser ditt liv från förgängelsen och kröner dig med nåd och barmhärtighet, han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du blir ung på nytt som en örn.”
(Psaltaren 103:2–5)
Och så länge vi har Guds Ande inom oss, så kan vi omvända oss. Vi bör därför be tillsammans med alla de heliga att Anden som är en Herrens lykta ska söka igenom vartenda rum av vårt innersta (Ordspråksboken 20:27) för ”allt kommer i dagen, när det uppenbaras av ljuset, ty allt som uppenbaras är ljus. Därför heter det: ”Vakna upp, du som sover, och stå upp från de döda, så skall Kristus lysa över dig.” (Efesierbrevet 5:13-14).
Segern är vunnen
Bärandet av Anden är likställt med ett Guds sigill och de 144 000. Vi måste därför leva ett liv i omvändelse genom att vi lyder Sonen. För det är ju de som ”följer Lammet vart det än går” som är Guds utvalda (Uppenbarelseboken 14:4). Och jag tror inte att det är Guds vilja att vi förnekar det kärl (2 Timoteusbrevet 2:21) som Gud har skapat åt oss, Gud till ära, att vi genom fortsatt olydnad fortsätter göra förändringar i vårt mänskliga DNA – perfekt skapat i Guds avbild.
”Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas ner av människorna.”
(Matteusevangeliet 5:13)
Men segern är redan vunnen! (1 Korintierbrevet 15:57) och Människosonen som vi alla väntar på har ännu inte ankommit. Inte lät Gud offra sin enfödde son för ett löfte som han inte kommer hålla! Vi ska i stället för rädsla av den tid som vi lever i välkomna honom med olja i våra lyktor (Matteusevangeliet 5:14-16, Psaltaren 119:105, Uppenbarelseboken 21:23) och se fram emot hans ankomst, inte bara med hopp, för det är ju ett himmelskt löfte av vår sanna himmelske Fader (1 Johannes brev 2:25, Johannesevangeliet 3:16, 10:28, Romarbrevet 6:23).
”Under Noas dagar så var allt kött, både människa och djur fördärvat. Endast Noa med familj fick Guds nåd eftersom han var perfekt i sin generation. I de dagarna, före Människosonenens ankomst, ska det vara precis likt som på Noas dagar. Köttet ska åter korrumperas. Men i de sista dagarna ska Gud av kärlek till människan ge ett erbjudande om Andens liv till alla som ber om det. I de sista dagarna ska Gud därför av nåd utgjuta sin Ande, över allt kött, alla människor, oberoende av deras överträdelser och missgärningar. Och det ska bli som så att var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. Ser ni dessa tecken ska in förstå att Människosonens ankomst är nära.”
(Del i Guds plan – summerat utifrån artikeln och skriften).
”Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk skall jämra sig, och de skall se Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet.”
(Matteusevengeliet 24:30)
”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Gud sände inte sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.”
(Johannesevangeliet 3:16-17)