New World Order: En ny världsordning

>> Nästa del: Odjurets system I
<< Tillbaka till: The Great Reset: Den stora planen

I denna nya världsordning, eller den kanske mer kända engelska termen, New World Order, vill man skapa ett digitalt AI-drivet kontrollsystem. I detta nya system – för samhällets och världens bästa, samt för vår säkerhets skull säger man att vi behöver:

Garanterad internetuppkoppling till alla människor över hela världen.
Digital identitet (Digitalt ID).
Digitalt hälsopass.
Statligt kontrollerade och programmerbara kryptovalutor, CBDC.
Produkter som är uppkopplade mot internet s.k. Internet och Things och Smart Cities.
Centralisering och AI-övervakning, s.k. ”AI Governance”.

World Economic Forum förklarar vidare att vi inte kan lösa dessa stora frågor på enbart individ- eller nationell nivå. De säger att lösningar på dessa problem kan bara ske serveras genom att vi enar oss över alla länder under ett centralt styre med gemensamma lagar och policys. Man betonar även vikten av en fortsatt allt snabbare digitalisering. Som modell har man tagit fram något man kallar för ”AI Governance” och man förklarar att vi på global basis måste streamlina lösningarna på de utmaningar man finner i världen inkluderat hur myndighetsutövande ska gå till. Läs mer här.

1. Internetuppkoppling till hela världens befolkning

För att det kommande kontrollsystemet ska kunna fungera så behöver hela världens befolkning vara uppkopplade och ha tillgång till internet. FN säger med egna ord att hela världen befolkning kommer ha tillgång till internet 2030, även i de mest ödsliga av jordens områden. Detta menar man är för att alla människor på jorden ska vara inkluderande i det pågående samhällsbygget som man säger sig vilja forma och att alla därför måste ha tillgång till de gemensamma digitala tjänsterna – allt för att vi på global nivå ska kunna nå hållbarhetsmålen till 2030, givetvis även här styrt av AI Governance.

Europes Digital Decade: digital targets för 2030 är en plan som beskriver hur samtliga hushåll ska ha gigabitanslutningar och alla befolkade områden ska ha 5G-täckning för att kunna hantera mängden data och det kraftigt ökade antalet datakällor, s.k. Internet of Things, där alla enheter är uppkopplade mot internet. 5G är starkt ifrågasatt av bland annat Strålskyddsstiftelsen som är en av många röster som påtalar allvarliga brister i de säkerhetsvalideringar som gjorts av denna teknik och påvisar med etablerad forskning att strålningen från 5G påverkar oss mycket mer än vad gemene man kanske förstår.

Man driver vidare på den digitala utvecklingen och pekar på att vi till och med i krigstider måste kunna förlita oss på vår internetuppkoppling så att vi ska kunna bli informerade i hur vi ska bete oss.

”Offer för krig och våld har mer än bara fysiska behov. De behöver information om var de befinner sig och var det är säkert att gå, de behöver uppkoppling för att veta var deras anhöriga finns, och för att koppla sina enheter till tjänster, till exempel för att få kontanter till sina mobiltelefoner för att kunna överleva. I det avseendet ser vi två viktiga frågor just nu: skydd av kritisk infrastruktur och förebyggande av missbruk av information.” – Peter Maurer – President, International Committee of the Red Cross

Detta är en av många, på ytan, nobla anledningar som man ger för att vi ska vara konstant uppkopplade oavsett i vilken situation som vi befinner oss. Just detta uttalande är från Röda Korsets representant, Peter Maurer, under dess deltagande på Cyber Polygon 2021. Man menar här att vi i händelse av krig måste ha tillgång till internet och digitala tjänster via decentraliserade system för att veta vart det är säkert att vara och för att kunna använda digitala tjänster och få tillgång till digitala pengar. Vi ställer oss frågande till varför det måste utvecklas ett helt redundant och säkert internetsystem i detta syfte och vem kontrollerar egentligen detta system? Vi kan tycka det är en lite märklig prioritering i händelse av krig att vi måste ha tillgång till internettjänster, digitala kontanter och Facebook? Varför duger inte längre fysiska kontanter som vi använt i tusentals år?

2. Den digitala identiteten (digitalt ID)

För att denna New World Order ska kunna ta plats betonar World Economic Forum i rapporten Reimaging Digital ID vikten av att alla människor måste ha en digital identitet. Digitala identiteter eller ett ”Digitalt ID” säger man kan ge individer möjlighet att verifiera sin identitet på ett säkert och effektivt sätt, vilket underlättar tillgång till finansiella tjänster, hälso- och sjukvård och utbildning. World Economic Forum har utforskat innovativa tillvägagångssätt för digitala identiteter, inklusive decentraliserade system som sägs ge individer större kontroll över sina personuppgifter.

Den digitala identiteten kan innehålla person- och adressuppgifter, nationalitet, medborgarskap, ID-nummer, hälso- och sjukvårdsuppgifter, bankkontouppgifter och transaktionshistorik, inkluderat digitala betalningsuppgifter som e-plånböcker och kryptavalutkonton, kreditvärdighet och lånehistorik. Man betonar särskilt ett intresse av biometriska data, så som exempelvis fingeravtryck, ansiktsigenkänning och avläsning av ögats iris. Biometrisk identifikation menar man kommer bli nödvändigt i och med AI och deep fakes framfart över internet och det kraftiga antalet ökade identitetsbedrägerier som detta kommer medföra.

Även kroppens rörelsemönster kan AI analysera. En metod som används är gait recognition, där AI analyserar en persons unika gångstil för identifiering. Denna teknik är effektiv även på avstånd och när ansiktsigenkänning inte är möjligt. Ett exempel på detta är DARPA:s projekt ”Human Identification at a Distance”, som utvecklade algoritmer för att känna igen individer baserat på deras gångmönster på upp till 150 meters avstånd.

I Apples patent från november 2024 så har utvecklingen tagit ytterligare steg och man kan nu likt fingeravtryck med information från film och övervakning analysera kroppsdelar så som armar och ben, rörelsemönster med deras ansiktsbiometeri. Därefter matchas dessa stegvis ihop och på mindre än 24 timmar menar man sig bygga ihop ett ”kroppsavtryck”. Det ska vara så effektivt att AI kan känna igen en människa som även bytt kläder samma dag.

På senare år har man även lyckats få AI att avläsa det du tänker på eller ser med hjälp av att studera hjärnans hjärnvågor, vilket du ser ett exempel på nedan.

Översta raden är originalbilder. Andra raden är bilder rekonstruerade av ett AI teknik som är inne i en primat. Nedersta raden är avläsning av hjärnan utan hjälpmedel. Läs hela artikeln här.

Man belyser med stor entusiasm i rapporten Reimaging Digital ID de möjligheter som dessa digitala identitetssystem möjliggör och man uttrycker problemet i att 850 miljoner människor i världen saknar juridisk identifikation, vilket man förklarar leder till att det begränsar deras samhällsdeltagande. Digitalt ID lyfts här fram som den självklara lösningen på detta problem. Även i världsdelar som Afrika samtalas det om att detta är viktigt, eftersom en betydande del av befolkningen helt saknar ID, något man menar är exkluderande.

I EU’s digitala mål för 2030 är elektronisk identifikation, s.k. eID för samtliga medborgare. Sverige är det land som troligtvis kommit längst i den digitala identitetstransformationen, Bank-ID är exempel på detta. Men stora delar av världen, även USA som traditionellt har en större skepsis till system liknande dessa ligger inte långt efter.

Kopplar vi detta till Bibeln påminner detta ID-system om den påtvingade folkräkning (2 Sam 24:1) som Kung David genomförde utan Guds medgivande. Då han trotsade Gud genom att inte ha tillit till Herren. Och som straff fick uthärda en allvarlig pest där 70 000 människor dog. Kanske bör vi ta lärdom från detta?

Inget internet utan Digitalt ID

Vi ser hela tiden en tydligare trend även i att fler krav ställs på inloggning eller verifiering för att kunna använda tjänster så som exempelvis Google/Youtube för att tjänsterna ska fungera tillfredsställande. Australiens politiker röstade i november 2024 igenom en lag på att man måste åldersverifiera sig för att få använda sociala medier då man menar att detta kommer skydda barn under 16 år, som nu portas från att använda social media. Vi ses liknande krafter verka för samma sak här i Sverige och andra europeiska länder samt i USA och Kanada med flera.

I Europe’s Digital Decade: digital targets for 2030 och den innefattande planen gällande eID säger EU med egna ord att: ”Senast 2030 ska alla viktiga offentliga tjänster vara tillgängliga online, alla medborgare ska ha tillgång till elektroniska medicinska journaler och 100 % av medborgarna ska ha tillgång till säker elektronisk identifiering. Detta innebär att de ska kunna identifieras i hela unionen, vilket ger full kontroll över identitetstransaktioner och delade personuppgifter.”

Vi kan nog räkna med att ”offentliga tjänster” även kan innefatta eID för tillgång till internet. Vilket betyder att vi succesivt möjligen kommer se mer och mer krav på att vi ska identifiera oss för att få använda onlinetjänster. Vi ser exemplet med det svenska Bank ID-systemet, ett indentifikationssystem eller system i likhet med detta som mycket väl kan bli norm för att kunna logga in och använda internet i framtiden.

3. Det digitala hälsopasset

Alla minns väl de kraftigt omdebatterade och uppseendeväckande vaccinationsbevisen? Enligt WHO/EU uttalande ifrån 2023 så lanserades och nyttjades vaccinationsbevisen i 78 länder, Sverige inkluderat, under COVID-19 pandemin. Utan uppvisande av detta vaccinationsbevis eller ett negativt PCR-test kunde vi inte längre röra oss fritt inom dessa 78 länder. Vi kunde inte gå på bio, inte resa som vanligt och i många länder inte heller gå på restaurang eller åtnjuta samhällsfunktioner utan att visa upp dessa QR-koder. I flera länder, exempelvis Frankrike, var man även exkluderat till att handla mat och förnödenheter om man inte kunna uppvisa att man var fullvaccinerad. Ville man inte vaccinera sig så vart man i princip exkluderad ur samhället.

WHO har sedan länge talat varmt om ett smidigare system för de kommande framtida pandemier som man menar kommer riskera ske och man då snabbat vill kunna mobilisera länder för att följa ett system likt en ”checklista vid framtida pandemier” kring t.ex. ”pathogen X” och ”Mpox”. Lösningen på detta menar man är ett digitalt hälsopass, som även ska kunna kopplas till den digitala identiteten. Detta hälsopass ska innehålla individens hälsorelaterade status för att underlätta resor och tillgång till olika tjänster. Exempel på information som passen kan innehålla är vaccinationsstatus för att verifiera immunitet mot specifika sjukdomar, testresultat från diagnostiska tester vilket kan vara avgörande för resor eller deltagande i evenemang. Hälsohistorik med information så som tidigare infektioner eller medicinska tillstånd. Genom digitalisering menar man att detta möjliggör snabbare och effektivare hälsoövervakning, vilket ska kunna stödja olika typer av folkhälsobeslut.

Det digitala hälsopasset kombinerat med centralisering och nya teknologiska framsteg inom smittskyddsspårning och övervakning beskriver man själv på WHO, FN och WEF gör att vi kan få kontroll på framtida pandemier. Tekniken som man här pekar på är bland annat artificiell intelligens för en effektivare smittskyddspårning, genom att man säger sig kunna matcha och spåra vilka människor som träffat eller rört sig i närhet utav infekterade människor och på så sätt snabbt ska kunna sätta in effektiva åtgärder.

4. Digitala valutor (CBDC) under statlig kontroll

För att denna New World Order ska kunna fungera behöver man effektiva valutor som är programmerbara. World Economic Forum tillsammans med Världsbanken, IMF, VISA, Mastercard med många fler menar i en stor rapport att behovet av säkra och effektiva system inkluderat samarbete mellan offentlig och privat sektor skulle stärka det globala finansiella systemet. Som lösning på detta säger man i samma rapport att 98 % av alla centralbanker utforskar och utvecklar valutor som är 100 % digitala och att dessa banker tillsammans med ländernas regeringar planerar för en lansering under statlig kontroll. Vi ser här den Svenska Riksbankens svar på detta, den digitala e-kronan.

Fyskisk valuta är någonting som man i separata rapporter och samtal sagt att man helt vill avveckla och som under många år drivits på av myndigheter, banker och andra intressenter världen över inkluderat FN. Av ”en slump” så så rapporterades nyligen om att bankomater runt om i Sverige hade slut på kontanter.

Man nämner fortsatt i en rapport utförd av Europeiska datatillsyningsmannen (EDPS) att de digitala valuta ska vara programmerbara, dvs de ska kunna gå att applicera på ett begränsande regel- och beteendesystem som belönar dig när du gör någonting som är bra och bestraffar eller begränsar dig när du gör någonting som är dåligt. Denna valuta kommer vara byggd på block-chain-teknologi, vilket innebär att aktuellt köp, historiska köp och vilka som tidigare ägt pengarna kommer att vara spårbart från det datum som de skapades. Banker och myndigheter kommer med andra ord att kunna få direkt svar på frågan om var, när och hur för att bestämma om du har rätt till ytterligare köp.

Utifrån rapporten av EDPS säger man att följande kan användas som begränsningar:

Användningsvillkor: Myndigheter kan ställa in CBDC så att de endast kan användas för specifika ändamål eller inom vissa sektorer, vilket begränsar oönskad användning.
Tidsbegränsningar: CBDC kan programmeras med utgångsdatum, vilket uppmuntrar snabb konsumtion och förhindrar hamstring.
Geografiska begränsningar: Användningen av CBDC kan begränsas till vissa geografiska områden, vilket styr ekonomisk aktivitet till önskade regioner.
Skatteincitament: Programmerbara CBDC kan automatiskt tillämpa skatterabatter eller subventioner vid köp av specifika varor eller tjänster, vilket uppmuntrar önskade konsumtionsmönster.

Följande säger man kan användas som ett belöningssystem:

Skatteincitament: Programmerbara CBDC kan automatiskt tillämpa skatterabatter eller subventioner vid köp av specifika varor eller tjänster, vilket uppmuntrar önskade konsumtionsmönster.
Lojalitetsprogram: Företag kan använda CBDC för att erbjuda automatiska rabatter eller belöningar till kunder som uppfyller vissa kriterier.
Miljöincitament: För att främja hållbarhet kan CBDC programmeras för att ge belöningar vid köp av miljövänliga produkter eller tjänster.

Övervakning av vår digitala integritet

I EU:s ser vi lagen, Chat Control, som Sverige och en majoritet av länderna inom EU vill genomföra. Denna lag säger man syfta till att bekämpa sexuella övergrepp på barn genom att övervaka all digital kommunikation. Det innebär att meddelanden, e-post, bilder och andra former av elektronisk kommunikation på våra datorer och mobila enheter ska skannas regelbundet och automatiskt för olagligt innehåll med hjälp av AI och andra teknologier.

Förbud mot krypterade chatt, så kallad end-to-end-kryptering finns även stora krafter som de helt vill förbjuda. Man motiverar att allt måste vara öppet för avläsning och scanning och då Chat Control innebär krav på att tjänsteleverantörerna ska kunna övervaka innehållet i alla meddelanden, kräver detta implementation av tekniska lösningar som försvagar krypteringens effektivitet, vilket i praktiken inte längre gör detta krypterat, för allt ska ju kunna sökas igenom och rapporters till myndighet vid misstanke om brott.

I många år har man pratar om vikten i säkerhet och redundans i att låta applikationer och filhantering helt eller delvis ligga i cloudet i stället för på datorn, vilket man med facit i hand lyckats väldigt väl med. Anledningar som lyfts fram har varit fördelarna i säkerheten och de praktiska tillämpningarna samt att det krävs för att vi ska kunna nå våra klimatmål då mjukvara och filer i stället för att vara på en eller några privata servrar ska vara i cloudet. Det sägs blir effektivare i och med skalfördelarna. I Europe’s Digital Decade: digital targets for 2030 förstärks detta ytterligare i de uttalade målen med att alla företag ska digitaliseras och röra sig mot att använda molntjänster, big data och artificiell intelligens.

Ett företag som i sammanhanget blir allt mer relevant är Palantir Technologies, ett amerikanskt bolag som utvecklar avancerade analys- och övervakningsverktyg. Deras plattformar används redan idag av EU-organ som Europol och Frontex för kontraterrorism, brottsbekämpning och gränsövervakning. Palantirs system möjliggör insamling, visualisering och analys av stora mängder känslig data – något som ligger helt i linje med de tekniska krav som ett genomförande av Chat Control skulle ställa.

Om EU inför Chat Control-liknande lagar i framtiden, finns därför en hög sannolikhet att man antingen direkt anlitar, eller bygger vidare på, teknikplattformar som Palantir redan har etablerat i europeiska institutioner. Detta aktualiserar viktiga frågor om europeisk digital suveränitet, då Palantir är ett företag med starka band till den amerikanska underrättelseapparaten och försvarssektorn.

Detta riskerar att åter igen öppna dörren för en omprövning ett permanent beroende av privata företag med egna intressen och politiska lojaliteter, samtidigt som övervakningen av europeiska medborgare flyttas ännu längre bort från demokratisk kontroll.

På så skulle det teoretiskt kunna göra att somliga människor blockeras till tjänsterna samtidigt som det gör det lättare för AI och så kallad AI Governance att övervaka den data som man i och med Chat Control säger sig vilja övervaka.

5. Internet of Things och Smart Cities

Man betonar att våra enheter måste vara uppkopplade mot internet, så kallade Internet of Things (IoT), där alla smarta enheter så som LED, vattenmätare, elmätare, fordon med mera ska vara uppkopplade för AI Governance. Genom att integrera IoT-enheter med AI-system säger man att många fördelar kan uppnås, några exempel på detta är energieffektivitet, vattenförbrukning, övervakning av klimatförändringar, insamling in data om rörelsemönster för besparing av bland annat Co2. Men givetvis kan dessa mätare även användas för att begränsa eller till och med stänga av tillgången till exempelvis elektricitet och vatten under olika omständigheter.

WEF förklarar i en av sina egna artiklar att detta sker genom ett tätare “sammansmältande” av AI och IoT, där AI inte längre bara är ett analysverktyg utan ett beslutstagande system som lär sig och agerar i realtid, ibland helt utan mänsklig inblandning. Detta skapar en ny typ av teknologisk autonomi där maskinen inte bara lyder – utan formar, föreslår och tillrättavisar.

I IoT-sfären, även på FN, pratar man om Smart Cities. Dessa smarta städer ska vara helt uppbyggd på smart teknik inkluderat IoT, där praktiskt taget hela staden ska vara uppkopplad mot internet och använda AI för att vara effektivt. Man beskriver själv hur livet i de städerna ska utformas genom att dessa städer ska ha 5–15 minuters gångavstånd för att nå samtliga av de viktiga samhällstjänster som man säger sig vill erbjuda. Dessa städer inkluderar de så kallade C40 städerna där även Stockholm och merparten av alla större städer ingår. Vi kan själva på deras hemsida se hur städerna ligger till i sitt arbete då allt övervakas och rapporteras in med statusuppföljning.

Men det finns flera system utöver dessa där alla har som mål att jobba mot de mål man satt upp inom bland annat klimat- och jämställdhet inför år 2030 och längre fram än så. Exempel på dessa är UCLG – United Cities and Local Governments samt Eurotowns som fokuserar på städer mellan 50 000–250 000 invånare samt ICLEI – Local Governments for Sustainability med många flera. Vi finner bland dessa även mindre svenska städer så som Gävle och Halmstad.

Men även helt nya städer byggs i linje med the New World Order. Vi ser detta framför allt i Kina, Indien och mellanöstern. Ett av de kändaste exemplen på detta är The Line i Saudi Arabien, där bygget i är i full gång. Jag utgår ifrån att de som (frivilligt) flyttar in i denna stad har stor tilltro till det system som man vill forma. Här är kort information om hur man marknadsför denna stad samt hur livet kommer vara i de smarta städerna utifrån WEF och EU:s gemensamma synsätt:

Befolkningsmängd: 9 miljoner invånare
Storlek: Staden ska vara 17 mil lång, endast 200 meter bred och 500 meter hög.
5-minuters stad: Alla nödvändiga dagliga tjänster och bekvämligheter kommer att vara tillgängliga inom en fem minuters promenad från bostäderna.
Högteknologisk infrastruktur: Användning av artificiell intelligens för att optimera stadens funktioner och förbättra invånarnas livskvalitet.

Man säger vidare att AI har potential att optimera många aspekter av stadsboendet och göra livet enklare, säkrare och mer hållbart genom att övervaka följande:

Stöd för individens beslut:

Hälsa: AI kan analysera individens rörelsemönster, luftkvalitet och hälsodata för att föreslå när och var det är bäst att träna eller vistas utomhus.
Transport: Baserat på trafikdata och kollektivtrafikens tidtabeller kan AI föreslå snabbaste och mest hållbara sättet att ta sig från en plats till en annan. AI ger oss även möjlighet till självkörande fordon enligt de mål man satt upp till 2030.
Konsumtion: Genom att analysera köpvanor kan AI föreslå hållbara alternativ och hjälpa människor att minska matsvinn eller köpa miljövänliga produkter.

Underlätta beslut i staden

Medborgarengagemang: AI kan analysera invånarnas feedback och förslag med chatrobotar och digitala plattformar för att hjälpa städer att prioritera investeringar och projekt. Genom att analysera inlägg på sociala medier kan AI upptäcka problem som medborgarna tycker är viktigt. Genom att gamifiera vårt liv kan AI belöna medborgarna för att delta i olika enkäter eller andra aktiviteter.
Hantering av resurser: Genom att förutse behov av vatten, energi och infrastruktur kan AI hjälpa till att optimera och begränsa resursfördelningen.
Krisberedskap: Under nödsituationer, som naturkatastrofer eller pandemier, kan AI förutse konsekvenser och föreslå åtgärder som räddar liv.

Smarta stadsfunktioner:

Trafikhantering: AI kan analysera trafikdata i realtid för att minska köer, optimera trafikljus och föreslå alternativa rutter. Detta leder till mindre pendlingstid och minskade utsläpp.
Energieffektivitet: Genom att övervaka energiförbrukning i byggnader kan AI föreslå sätt att minska energislöseri och sänka kostnader.
Avfallshantering: AI-baserade sensorer och kameror i avfallskärl kan optimera tömning och minska transporter, vilket förbättrar hållbarheten. Men AI kan även användas för att övervaka avfall och för att se att saker sorteras korrekt och tillrättavisa oss.
Säkerhet: AI-system kan analysera data från övervakningskameror för att upptäcka avvikande beteenden eller farliga situationer i realtid för att snabbt sätta in åtgärder.

Lösa komplexa problem

Miljöskydd: AI kan övervaka luft- och vattenkvalitet och larma om åtgärder behövs.
Social integration: AI kan hjälpa till att identifiera områden där resurser behövs mest och stödja utsatta grupper med riktade åtgärder.

”Geofencing”

Geofencing innebär att definiera digitala zoner i staden – osynliga “staket” – där uppkopplade fordon och enheter automatiskt får nya villkor: hastigheten kan sänkas, motorläge kan bytas till el, tillträde kan begränsas och beteenden kan loggas. Tanken är att öka trafiksäkerhet och minska utsläpp genom att koppla samman IoT, uppkopplade fordon och AI-baserad zonstyrning. I praktiken betyder det att när ett fordon kör in i en zon som staden definierat, lyder fordonet zonens digitala regler – utan att föraren nödvändigtvis gör något aktivt.

Hur sätts zonerna?
Kommunen (eller en operatör) lägger ut zonerna i ett digitalt verktyg eller via ett öppet API. Fordonstillverkare och trafikoperatörer hämtar zoninformationen, och fordonen anpassar sig sedan i realtid efter reglerna: hastighet, drivlina, ruttbegränsningar, tid på dygnet, mm. Samma mekanism kan även styra andra uppkopplade objekt – från arbetsmaskiner till leveransfordon – vilket gör geofencing till ett styrinstrument i den smarta staden, inte bara ett analysverktyg.

Varför nu?

Efter lastbilsattacken på Drottninggatan 2017 fick Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag av regeringen att testa geofencing i stadsmiljö, i nära samarbete med Stockholm, Göteborg, Volvo, Scania m.fl. Den politiska ambitionen blev att använda digitala zoner för att öka säkerhet, följa hastighetsgränser och styra åtkomst, men också för att stödja klimatmål (t.ex. tyst, utsläppssnål drift i känsliga områden). Det här uppdraget har sedan följts av handlingsplaner, demo-projekt och en gradvis integrering i kommunala strategier.

Vad möjliggörs?

Säkerhet & miljö: Automatiska lågfartszoner kring skolor och gångfartsområden; tvingad eldrift i innerstadskärnor; prioritering för samhällsnyttig trafik. Hastighetslydnad kan därmed bli en teknisk egenskap snarare än ett förarbeteende.
Styrning i realtid: Zoner kan skapas, flyttas och skärpas på distans – från trafikledning eller via förinställda regler – och når fordonen via uppkoppling.

Med detta sagt så är även en konsekvens av geofencing är en inskränkning på våra autonomi och integritet. När fordon och andra enheter anpassar sig automatiskt till externa, digitalt beslutade regler, flyttar vi praktiskt beslutsmakt från förare/ägare till systemoperatörer. Ur ett skeptiskt perspektiv så öppnar samma verktyg som höjer säkerheten också upp för en storebroderlig kontroll där externa, förmodligen AI-gouvernace, bestämmer vilka som får köra var, när och hur fort; differentierade avgifter eller sanktioner; samt möjlig massloggning av rörelser – särskilt om zonerna kopplas till personliga eller företagsmässiga identiteter. Tekniken i sig är säkert neutral i sitt bedömande, men dess användning avgör om den blir ett skydd eller ett styrmedel.

Så här används det redan i Sverige:

Stockholm: Stockholms-stad har genomfört flera geofencing-försök, bl.a. för tvingad lågfart, kontrollerad tillgång för tung trafik och drivlineväxling. 2024 demonstrerades geofencing i levande trafik med lastbilar, bussar och personbilar i centrala miljöer. Stockholms egna styrdokument (SUMP/Urban Mobility Strategy) pekar ut digitala verktyg för att styra trafik och minska störningar, vilket ligger i linje med geofencing som metod.
Göteborg: Göteborgs-stad har byggt en digital plattform där staden själv skapar zoner som publiceras via API. När en zon aktiveras anpassar bussar automatiskt hastighet och driftläge (ex. eldrift i känsliga områden). Denna modell visar hur kommunal zonledning kan bli en del av vardagen.

Trafikverkets handlingsplaner beskriver geofencing som ett verktyg för obligatorisk hastighets-efterlevnad i definierade områden samt för automatiskt byte till el i utpekade zoner. Efter EU-krav på ISA (Intelligent Speed Assistance) i nya fordon blir infrastrukturen för digital hastighetsinformation ännu viktigare, vilket bäddar för bredare geofencing-användning.

Vad betyder det för den uppkopplade staden?

Geofencing är ett konkret exempel på smarta stadsfunktioner, hur AI-styrda IoT-nät kan gå från övervakning till aktiv styrning av våra beteenden. Samma verktyg som minskar buller och olyckor kan – om de kombineras med identitet, betalning och sanktion – bli en finmaskig infrastruktur, ett tätslutet nät som är tränat på att fånga upp även små avvikelser och snabbt kan leda till digitala tillrättavisningar i vardagen. Frågan blir därför inte bara om tekniken fungerar, utan utifårn vilka principer (insyn, proportionalitet, mänsklig överblick, möjlighet till överklagan) som omgärdar den. Det är här förtroendet prövas: om staden sätter transparenta ramar, med oberoende granskning och tydliga begränsningar, kan nyttan realiseras utan att förvandla tekniken till ett allmänt kontrollverktyg.

EU’s 2030 Digital Decade

Nedan är EU’s 2030 Digital Decade. Där vi kan se att det digitala ligger överst i pyramiden. Jag tycker att du själv ska spekulera eller be in för att få svar gällande vad det är för system som de vill skapa till oss. Vad vi känner, är att det kräver stor tillit till de som implementerar de digitala principerna och det morala kompasset som ligger överst i pyramiden.

Eller Som Klaus Schwab själv säger:

Svensk transkribering: ”I denna nya värld, måste vi acceptera transparens, jag vill faktiskt betona total transparens. Allt kommer vara helt transparent, och du kommer bli illa tvungen att vänja dig vid det, du kommer få uppföra dig efter detta. Det kommer vara, hur ska jag förklara det, integrerat i din personlighet. Har du ingenting att dölja, har du ingenting att frukta”.

Men vi har hopp

Denna artikel skapades inte för att sprida rädsla, utan för att peka på att ”The Great Reset” är det som slungar världen till det som kommer att leda oss fram till en ny kommande världsordning.

Men för oss som följer Jesus, vet vi att frälsningen inte kommer från toppstyrda planer eller teknologisk frälsning. Den kommer från korset – och bara där. I en tid där världen vill bygga Babels torn på nytt, behöver vi vända blicken mot Kristus, inte mot att bekämpa ett system som är oundvikligt.

”Vi vet att vi tillhör Gud och att hela världen är i den ondes våld. Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. Han är den sanne Guden och det eviga livet. Kära barn, var på er vakt mot avgudarna.”
(1 Johannesbrevet 5:19-21)

Denna artikel är del 4 i en större artikelserie på 20 artiklar.

Den sista tiden