Bailey använder i Discipleship in the New Age, Vol. I, The Externalisation of the Hierarchy och Esoteric Psychology, Vol. II ett tydligt händelseförlopp för att beskriva allt det omfattande som nu skett med krig, svält, katastrofer och samhällskollaps som otroligt traumatiskt med uttryck som ”human suffering”, ”collective agony”, ”planetary pain” och hon menar att mänskligheten genom denna smärta blir ödmjukare, tappar arrogans, öppnar hjärtat, utvecklar empati och blir mottagligt för Kristusmedvetandet och att världen nu är mottaglig för att motta en lösning – Värdsläraren.
”Det vi måste förstå är att det inte är något millennium vi arbetar för, utan att vårt huvudsakliga mål vid denna tidpunkt är tvåfaldigt:
1. Att bryta de gamla och onda rytmerna och upprätta en ny och bättre. Här är tiden en avgörande faktor. Om vi kan fördröja kristalliseringen av de gamla ondskor som framkallade världskriget och hejda de reaktionära krafterna i varje nation, bereder vi väg för det nya och öppnar dörren för Nya gruppen av världstjänares verksamhet i varje land — den grupp som är Kristi redskap.
2. Att sammanföra och sammansmälta den förenade aspirationen och längtan hos människor överallt, så att ljudet av mänsklighetens anrop kan bli tillräckligt starkt för att nå den andliga Hierarkin.
Detta kommer att kräva uppoffring, förståelse och en djup kärlek till våra medmänniskor. Det kommer också att kräva intelligens och visdom samt en praktisk förståelse av världens angelägenheter. Allteftersom arbetet fortskrider med att etablera rätta mänskliga relationer (vilket är världens grundläggande behov) och metoden för detta — goodwill — utvecklas, kommer Kristus och hans lärjungar stadigt att närma sig mänskligheten. Om den inledande förutsättningen accepteras, nämligen att han är på väg, kommer alla andligt orienterade människor samt världens lärjungar och aspiranter ofrånkomligen att arbeta — men denna förutsättning måste accepteras för att drivkraften ska vara tillräcklig. Med denna tanke ser vi in i framtiden. Herrens beslut har gått ut; Kristus står uppmärksam inför mänsklighetens anrop. Detta anrop stiger och tilltar för varje dag, och ‘i en stund då ni inte väntar det, skall han komma.’”
(The Reappearance of the Christ, Alice A. Bailey, s. 189)
”Vem är lögnaren, om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen. Den som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern.” (1 Johannesbrevet 2:22-23)
Bailey säger vidare att mänskligheten i den sista fasen måste genomgå ett kollektivt val mellan samarbete och separation, goodwill eller själviskhet, ljus eller materialism, fred eller konflikt. Detta val är inte bara kollektivt, utan personligt och enligt henne, det sista stora testet före den store Världsledarens återkomst. Och det finns inget passivt val, antingen är vi för den nya världsordningen eller emot den.
”Stora Krafter väntar på den stund då de kan verka som mänsklighetens Befriare och Frälsare. Men dörren för deras inträde måste öppnas av mänskligheten själv, och den kommer att öppnas genom en förenad viljeakt, uttryckt genom någon formel av ord och manifesterad i ljud. Detta kommer att ske genom en handling som utförs samtidigt av alla män och kvinnor av god vilja samt av världens aspiranter och lärjungar.”
(The Externalisation of the Hierarchy, Alice A. Bailey, s. 688)
”Mångas tro har hållit dörren på glänt, men även dessa har ofta glömt att ’tron utan gärningar är död’. Det är först när tron får ett aktivt uttryck på det fysiska planet genom rätt samverkan och uppoffring som dörren kan slås upp på vid gavel och gudomlig intervention bli möjlig.”
(The Externalisation of the Hierarchy, Alice A. Bailey, s. 724)
Bailey snedtolkar verkligen Bibeln budskap om tro och omvändelse (Hebreérbrevet 6) — då allt som hon trodde på var dött redan från början.
Vill vi verkligen ha den fred som de erbjuder?
Denna artikelserie inledde med att ställa frågan om FN verkligen är ett fredsprojekt? När vi nu gått igenom FN:s samarbete med Lucis Trust, World Goodwill och mycket mer hoppas vi med detta tydligt lyckats ha påvisat att FN:s läror är rent luciferianska och att söker vi vänskap med denna värld, så söker vi vänskap med den onde själv, för ”ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? (Jakobs brev 4:4). Vad är det för fred som världen söker och med vem? Söker vi verkligen fred med det falska ljusets ängel (2 Korintierbrevet 11:14), även känd som Lucifer som beskrivs i (Jesaja 14:12) – rent av Satan själv?
”När folk säger: ’Fred och trygghet’ då drabbas de av undergång lika plötsligt som smärtan kommer över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan.”
(1 Thessalonikerbrevet 5:3).
Vi ser här två riken ställas mot varandra, Satans rike mot Guds rike, för ”folk skall resa sig mot folk och rike mot rike” (Matteusevangeliet 24:7). Det är därför inte fred som den andliga hierarkin genom teosoferna och FN söker, utan det är krig mot Gud och vem kan summera det bättre än Gud i egen person, då Jesus säger:
”Tro inte att jag kommit för att skapa fred på jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd” (Matteusevangeliet 10:34).
Och vi pratar inte om ett svärd smitt av järn eller stål, utan ett tveeggat svärd; Andens svärd (Efesierbrevet 6:17), som är en domare över hjärtats verkliga uppsåt och tankar. För det är inför den Högste själv som vi var och en måste stå till svars (Hebreerbrevet 4:12-13).
”Den som därför hör dessa mina ord och handlar efter dem, han liknar en förståndig man som byggde sitt hus på klippan. Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och kastade sig mot det huset. Men det föll inte, eftersom det var grundat på klippan. Men den som hör dessa mina ord och inte handlar efter dem, han liknar en dåre som byggde sitt hus på sanden. Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och slog mot det huset, och det föll samman, och dess fall var stort.”
(Matteusevangeliet 7:24-27)
Vi måste här ställa oss frågan: Vill vi tillhöra dem, som byggt sitt hus på lös sand eller de som byggt sitt liv och tro klippan? Jag är övertygad om att de som väljer att tro och bygga på det första, den lösa sanden eller i detta fall nyandligheten eller tron på dessa människor kommer att ångra sig bittert.
”Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv. Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. Ty de som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. Men vi som hör dagen till, låt oss vara nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm. Ty Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. ”
(1 Thessalonikbrevet 5:3–9)
Vi på Nattvard.se har valt att bygga vårt liv, tro och hopp på Klippan, Jesus Kristus. Inte för att vi på något sätt är bättre, ty den som upphöjer sig skall bli förödmjukad (Lukasevangeliet 14:11), men för att sanningen ska göra oss fria (Johannesevangeliet 3:31-32) och det är den som leder oss till livet (Johannesevangeliet 14:6).
”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda. Ty var och en som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.”
(Johannesevangeliet 3:16-21)